I oktober 2016 deltog jag i en fotoresa till Kirgizistan och fick många fina naturupplevelser tillika med härliga möten med gästfria människor
Landet gränsar bl.a. till Kina, Kazakstan och Uzbekistan och har idag drygt 5 miljoner invånare på en yta som motsvarar ca 45% av Sveriges storlek. Kirgizistan var tidigare en del av Sovjetunionen och fick sin självständighet 1991.
Naturen är hänförande vacker och storslagen och då människorna på landsbygden framförallt tar sig fram per häst känner man sig långt från vår stressade del av världen.
Urbefolkningen är nomader som räknar Djingis Khan som sin anfader. Stor del av befolkningen bor fortfarande i bergen med sin boskap och kommer man farande på vägarna när det är dags för förflyttning av boskapen upp eller ner i bergen blir bilen lätt omgiven av tusentals får.
Landet har stora problem med korruption och mutor – t.ex. vid ett läkarbesök gäller det att undersöka noga om den aktuella läkaren faktiskt har en riktig examen, att personen ifråga inte bara köpt ett examensbevis på en färdig utbildning vilket är mer regel än undantag.
Kirgizistan är också jungfrulig mark för försäkringar, det finns nämligen inte möjlighet att teckna någon form av försäkring, varför t.ex. alla bilar åker omkring med en liten videokamera som filmar framfarten i händelse av en kollision. Det kostar mycket att bli ansvarig.
Man sparar hellre sina pengar genom att byta ut garnityret till guld än att sätta in dem på någon bank – så vi mötte ett och annat gyllene leende under resan.
Inkvarteringen var hos olika familjer på landsbygden som visade oss stor gästfrihet och omtänksamhet och som med glädje visade oss runt i omgivningarna.
Innan avresa blev det också några timmar i Bishkek – huvudstaden – där kopplingen till gamla Sovjet var mycket synlig i de centrala delarna. Det avslutande fotot ser ut som en parlamentsbyggnad , men är faktiskt en gammal bomullsfabrik som kamouflerades på detta tjusiga sätt.
