Mitt fotointresse vaknade redan när jag var barn och som 15-åring köpte jag min första kamera, en Yashica Minister 700. Den användesflitigt under många år. Först när jag flyttade till studenthem och fick tillgång till mörkrummet där, ersattes kameran av en systemkamera.
Mörkrumsarbetet var väldigt inspirerande och därför blev det mest svart/vit film som hamnade i kameran. Åren gick, och utan tillgång till mörkrum gick jag sedan helt över till att använda dia-film.
Men……….sen kom övergången till det digitala och där tog det tvärstopp för min del. Klarade varken att hantera datorn eller en digitalkamera. Sålde i förtvivlan hela min fotoutrustning och tog inte i en kamera på flera år. Men längtan till bildskapandet växte sig allt starkare, och till slut blev det dags att ta klivet in i det ”digitala”. Mycket blod, svett och tårar gick åt till mina första stapplande digitala steg.
Började med en kompaktkamera och därefter följde två olika systemkameror. Har nyligen skaffat en Fuji-utrustning som jag är mycket nöjd med.
Gatufotografering är det som roar mig allra mest. Att fånga det undflyende ögonblicket är en spännande utmaning !!! Med kameran hängandes om halsen på jakt efter nya motiv, skärps min blick på något vis, och jag får syn på saker jag annars inte skulle lägga märke till. Men det är inte bara gatufoto som gäller. På minneskorten fastnar också bilder som natur, arkitektur, porträtt, makro abstrakt mm. Känner att jag inte vill specialisera mig på någon viss typ av bilder, utan jag fortsätter med mitt ”spretiga” sätt att fotografera.
Roligt är det att hålla på med foto och bildskapande……….vansinnigt roligt !!!
Barbro Lindh
