Hans Wahlgren Månadens Fotograf januari 2019

397

Jag har hållit på med det som kallas gatufotografering sedan 1970. “Det meningslösa knäppandet på stan” var hur en känd fotograf i allmänhet beskrev gatufotografi och i synnerhet beskrev mina bilder. Jag som brukar fotografera varje dag och göra c:a 1500 meningslösa exponeringar per månad ställde bort kameran. Jag rörde inte kameran på två veckor, samtidigt funderade jag på varför jag fotograferade och varför jag blev ledsen av hans ord, varför jag reagerade så som jag gjorde. Jag funderade på den “Strömholmska skolan” som delar in fotografer i iakttagande och deltagande fotografer. Det är de deltagande fotograferna som lever med transvestiterna eller super skallen av sig tillsammans med alkisarna, samtidigt som man uträttar fotografiska stordåd. Man måste kunna “relatera”, annars blir det inte bra, det är tesen. Bland de iakttagande fotograferna finns bara en som är godkänd, Henri Cartier Bresson. Resten producerar i olika grader “skit”, och jag kände mig som producent av 100% “skit”. Det var inte roligt.

Se’n tänkte jag på alla andra som producerar “skit” och varför dom håller på med det. Utan vidare paralleller kändes det bra att tänka på Vivian Maier. Hon var en iakttagande fotograf som hobbyfotograferade ett helt liv, enbart för sin egen skull. Hon var så ointresserad av att visa sina bilder att hon till och med struntade i att framkalla tusentals rullar film som hittades i hennes kvarlåtenskaper. När hon levde var det ingen som brydde sig om hennes bilder och hon brydde sig inte om att det var på det viset. Det kändes befriande att tänka så, att relatera den egna fotografin till det egna behovet av att fotografera. Att inte bry sig om att bilderna är ointressanta för alla så länge som fotograferingen är intressant för mig. Då tog jag fram kameran igen, även om jag fortfarande påverkas av den kände fotografens sågande omdöme.

När jag tittar på mig bildproduktion över alla dessa år så känns begreppet “gatufotografi” inte helt relevant, även om det är det begreppet som används. I engelskspråkiga sammanhang används ofta “life photography” istället för “street photography” och jag tycker “life photography” är den bästa beskrivningen av vad jag gör, men det finns ingen bra svensk översättning, så jag fortsätter väl beskriva mig som gatufotograf. Jag fotograferar numera enbart med Fujikameror, dom är moderna fast dom är utformade som kameror var utformade förr, det känns bra. Jag fotograferar i färg men jag visar nästan alltid mina bilder i en svartvit version, för det är så jag tycker och tänker.

Hans Wahlgren
hans.wahlgren(at)gmail.com

bbblbbbr
Hans Wahlgren 025.jpg
Hans Wahlgren 026.jpg
Hans Wahlgren 027.jpg
Hans Wahlgren 028.jpg
Hans Wahlgren 029.jpg
Hans Wahlgren 030.jpg
Hans Wahlgren 001.jpg
Hans Wahlgren 002.jpg
Hans Wahlgren 003.jpg
Hans Wahlgren 004.jpg
Hans Wahlgren 005.jpg
Hans Wahlgren 006.jpg
Hans Wahlgren 007.jpg
Hans Wahlgren 008.jpg
Hans Wahlgren 009.jpg
Hans Wahlgren 010.jpg
Hans Wahlgren 011.jpg
Hans Wahlgren 012.jpg
Hans Wahlgren 013.jpg
Hans Wahlgren 014.jpg
Hans Wahlgren 015.jpg
Hans Wahlgren 016.jpg
Hans Wahlgren 017.jpg
Hans Wahlgren 018.jpg
Hans Wahlgren 019.jpg
Hans Wahlgren 020.jpg
Hans Wahlgren 021.jpg
Hans Wahlgren 022.jpg
Hans Wahlgren 023.jpg
Hans Wahlgren 024.jpg
Hans Wahlgren 025.jpg
Hans Wahlgren 026.jpg
Hans Wahlgren 027.jpg
Hans Wahlgren 028.jpg
Hans Wahlgren 029.jpg
Hans Wahlgren 030.jpg
Hans Wahlgren 001.jpg
Hans Wahlgren 002.jpg
Hans Wahlgren 003.jpg
Hans Wahlgren 004.jpg
Hans Wahlgren 005.jpg
Hans Wahlgren 006.jpg