Fjärde ljussättningsmötet: teori och ”backwards engineering”

933

Fjärde ljussättningsmötet: teori och ”backwards engineering”

Den femte oktober hade vi vårt fjärde ljussättningsmöte. Samtidigt som vi fikade hölls en repetition av teori vi gått igenom på tidigare möten. Vi tittade sedan på ett tjugotal bilder och försökte gemensamt lista ut hur de var ljussatta. Till varje bild hörde ett ljusdiagram och beskrivning som vi använde som facit. Att försöka analysera bilders ljussättning är en bra övning och man kan öva när man läser tidningar/magasin eller ser på reklamen i tunnelbanan.

Exponering

Vi inledde med att tala om exponering. Antag att en lampa lyser upp ett stilleben med en viss intensitet och att vi erhåller en god exponering vid f4 och 1/100s (samt ISO100). Om lampan ersätts med en blixt som har en brinntid på 1/1000s behöver den då lysa tio gånger starkare än lampan för att ge samma exponering om inställningarna på kameran är oförändrade.

Exponering

 

Till höger ovan visas exponeringen med lampan respektive med blixten. Lampan lyser under hela exponeringstiden. Blixten lyser bara under 1/10 av tiden men tio gånger starkare.

  • Om vi ändrar bländaren till f2.8 kommer vi i båda exemplen få en överexponering med ett steg.
  • Om vi istället dubblerar eller halverar slutartiden (1/50s, 1/200s) kommer motivet när det belyses med lampan bli ett steg underexponerat respektive ett steg överexponerat. I fallet där blixten är ljuskällan blir exponeringen oförändrad när slutartiden förändras. Vi har ju bara förlängt respektive förkortat tiden som det är mörkt.

I en scen med både kontinuerligt ljus och blixt kan respektive ljuskällors bidrag ökas/minskas gentemot varandra med hjälp av olika kombinationer av bländare och slutartider. Exempelvis ger ju följande kombinationer samma exponering av lampljuset: [f2.8, 1/200s], [f4, 1/100s], [f5.6, 1/50s] samt [f8, 1/25s]. En blixt som avfyrades samtidigt skulle däremot få sitt bidrag halverat för varje ökat bländarsteg. Vi kan alltså styra om blixtljuset ska vara dominerande eller bara ge ett litet subtilt bidrag.

Vitbalans

Ett problem som kan uppstå när vi blandar t.ex glödlampsljus och blixtljus är att vi har olika färgtemperatur på ljuset. En glödlampa har ett gulorange sken på ca 2700 kelvin, medan en blixt har ett kallare sken på ca 5500 kelvin. Vi kan anpassa kamerans vitbalans till blixten eller lampan, men den andra ljuskällan kommer att avvika från vitt. Samma sak händer om vi fotar i RAW och gör en global vitbalansinställning på bilden.

Vitbalans_2 Vitbalans_1

Om vi vill ha en enhetlig färgtemperatur på ljuset i bilden kan vi sätta på ett orange filter på blixten. När allt ljus har samma temperatur kan vi sedan justera bildens globala temperatur utan att någon ljuskälla ser konstig ut (eller blir överexponerad i någon färgkanal).

Ljuskällans skenbara storlek

En ljuskällas förmåga att omsluta ett objekt med ljus, ge mjuka skuggor och övergångar är en kombination av dess relativa storlek och avstånd till objektet. Solen, trots att den är enorm, ger ett hårt ljus (vid molnfritt väder) p.g.a.. sitt mycket stora avstånd. Samtidigt kan en liten  kamerablixt ge ett mjukt ljus om den belyser något litet och på mycket kort avstånd. I bilden nedan framstår den lilla kamerablixten som en rejäl softbox i förhållande till legogubben. Av samma anledning kan ett transparent paraply ge mjukare ljus än ett lika stort reflekterande paraply eftersom paraplyduken kan placeras närmre objektet och därmed  bättre ”omsluta” det med sitt ljus.

_DSC0218_003

För ytterligare läsning se här.

Ljuset faller av med avståndet

För ett punktljus avtar intensiteten med avståndet enligt 1/d^2 (observera dock att annat gäller för laser eller en ljuskälla som har en lins). I bilden nedan träffar lika mycket ljus en yta placerad vid a eller b. Dock fördelas ljuset vid b på en mycket större yta och kommer att upplevas som mörkare. Låt säga att avståndet till a från ljuskällan är en meter och att det är två meter till b, då kommer ytan i b vara fyra gånger så stor och därmed ¼ så ljus. Ett exponeringsteg på kameran är en fördubbling eller halvering av ljusmängden, därmed skiljer det sig två exponeringssteg mellan ett motiv som fotografers vid a eller b.

distance

 

Dessa avstånd är inte ovanliga vid ett porträtt. En vit bakgrund uppfattas då som ljusgrå om den inte belyses separat alternativt att skillnaden i avståndet från ljuskällan till a och b hålls så liten som möjligt. Tänk tex på skillnaden hur ljuset från ett stearinljus snabbt avtar i ett rum jämfört med solen som lyser lika starkt på marken som på toppen av ett högt berg. Det är de relativa avstånden som är de viktiga.

Backwards-engineering av ljussättningar

Att försöka lista ut hur bilder är ljussatta är en mycket bra övning för att utveckla sina ljussättningskunskaper. Och bilder att analysera råder det ingen brist på. Titta på reklamen i tunnelbanan, i tidningar, produktbilder, mäklarbilder eller bilder i mode- och inredningsmagasin; t.om. bilder till tidningsartiklar är ibland ljussatta.

Frågor som hjälper dig att lista ut ljussättningen

Hur går man då tillväga när man ska lista ut hur en bild är ljussatt. David Hobby, som har strobist.com, har satt upp bra frågor som hjälper en på traven.

  • Hur faller skuggorna?
    • Genom att se på hur skuggorna faller kan man lista ut varifrån ljuset kommer / är placerat samt om det verkar vara mer än en ljuskälla.
  • Är ljuset begränsat på något sätt?
    • Raster, strut (snoot) eller annan avskärmning
  • Om det är ett porträtt med huvudbelysning framifrån, hur ser reflektionen ut i ögat?
    • Man kan i regel se reflektion av en softbox eller ett paraply samt dess placering.
  • Hur snabbt faller ljuset av?
    • Ju närmre ljuset är desto snabbare faller det av. Om det bara faller av lite eller inte alls är ljuskällan långt bort.
  • Hur ser övergångarna ut från högdagrar till lågdagrar/skuggor?
    • Hårt ljus kan ge markanta reflektioner (tex blänk i pannan vid porträtt) och har  drastiska övergångar till mellanregistret samt skarpa skuggor. Mjukt ljus har inte lika markanta högdagrar och långsammare övergångar till mellanregistret och skuggor.
  • Är det kontinuerligt ljus eller blixt?
    • Om rörelse är inblandad kan man lista ut det, men oftast är det svårt. Det faktum att det är svårt att lista ut, är något man själv kan utnyttja när man fotograferar. Blixtar kan placeras i lampskärmar och man kan ge illusionen av att ljus kommer in genom ett fönster med eller utan persienner.

För ytterligare läsning se “Reverse Engineering Other Shooters’ Light

Ljusdiagram

diagram

Att skapa ljusdiagram är ett utmärkt sätt att planera en ljussättning eller dokumentera hur man gjorde. Utöver papper och penna finns det verktyg på nätet samt mobil-appar. Det finns också möjlighet att dela med sig av egna ljussättningar och titta på hur andra har gjort. Nedan följer en samling siter med verktyg och och fotografer som delar med sig sina ljussättningar.

/Johan